Cs-Hundcenter.se - valpsjuka och parvo

Kan din hund bli blodgivare ring

0470-719050 eller

läs mer.....

Cs-Hundcenter.se

Furuby Hanalund 2

360 51 Hovmantorp

070-7877630

Valpsjuka, smittsam leversjukdom och parvo

Text: Olle Görman, Veterinärhuset i Värnamo AB

Vi har i en tidigare artikel tagit upp allvarliga infektioner hos katt. Idag berättar vi om allvarliga infektionssjukdomar hos hund. Det gemensamma för dessa infektioner är att det går att vaccinera mot samtliga. Ingen hund behöver drabbas om vaccinationerna görs kontinuerligt.

Valpsjuka
Benämningen valpsjuka är egentligen inte så bra. Många tror att det är en sjukdom som bara drabbar valpar men så är inte fallet. Sjukdomen kan drabba i alla åldrar även om det är valpar som drabbas hårdast. Valpsjuka förekommer också bland vilda djur som räv, varg, iller, mink och säl. När det gäller sälar är det mycket viktigt att hundar inte tillåts komma i kontakt med döda eller sjuka sälar eftersom risken för smittspridning är mycket stor.

Ovanligt i Sverige
Tidigare var valpsjuka den vanligaste dödsorsaken bland valpar. Valpsjuka är idag mycket ovanligt i Sverige tack vare att svenska hundar vaccineras i stor utsträckning. Ju fler hundar som är vaccinerade desto mindre risk för smittspridning. Sjukdomen är inte på något sätt utrotad utan virus finns runt omkring oss. Utomlands är det betydligt vanligare, till och med så nära oss som i Danmark. Valpsjuka är en anmälningspliktig sjukdom, vilket innebär att den måste anmälas till Jordbruksverket.

Släkt med mässling
Viruset som orsakar valpsjuka är ett morbillivirus, ett virus som är släkt med mässlingvirus hos människa. Det smittar mest genom direktkontakt via luftburna viruspartiklar när hunden hostar eller nyser. Det kan även smitta genom andra kroppsvätskor, bl.a urin.
Vanligen börjar symptomen med feber, rinnande ögon och hosta. Förutom symptom från luftvägarna ses också upphörd aptit, kräkningar och diarré. Dödsfall förekommer i detta skede. Efter ytterligare 1-3 veckor får de flesta hundar symptom från nervsystemet på grund av att virus orsakar hjärninflammation. Hjärinflammationen ger kramper, muskelryckningar, vinglighet och förlamning. De hundar som klarade den akuta fasen dör eller avlivas vanligen i denna fasen.
Hundar som eventuellt överlever får kroniskt förtjockade trampdynor och nos.

Smittsam leverinflammation
När man vaccinerar mot valpsjuka ingår alltid en vaccinkomponent mot smittsam leverinflammation vilket många inte är medvetna om. I Sverige är sjukdomen ovanlig men uppträder då och då hos ovaccinerade hundar. Det är fler fall av smittsam leverinflammation i Sverige per år än valpsjuka.
Sjukdomen orsakas av adenovirus typ 1 och det förekommer bland hunddjur i hela världen. Smittan överförs dels genom kontakt med smittade djur men också via urin. Även indirekt smitta förekommer. Smitta kan finnas kvar länge i miljön. Liksom valpsjuka är smittsam leverinflammation en anmälningspliktig sjukdom.

Snabbt sjukdomsförlopp
I de allvarligaste fallen dör hundarna inom några timmar. När förloppet är så snabbt tror man kanske att hunden istället blivit förgiftad. Vid ett något mindre akut förlopp får hundarna feber, kräkningar, ont i buken, diarré och ökad blödningstendens. När levern påverkas blir slemhinnorna gulfärgade d.v.s. hunden får gulsot. Ibland ses hosta, lunginflammation och vätskeutträde under huden. Även vid smittsam leverinflammation kan man få symptom från centrala nervsystemet med kramper och medvetslöshet. Dödligheten är mycket hög men en del hundar kan räddas med intensivvård. Vaccinationsskyddet mot smittsam leverinflammation håller kortare tid än skyddet mot valpsjuka.

Parvovirus
Parvovirusinfektion är en förhållandevis ny sjukdom. Den upptäcktes så sent som 1978. Många hundar insjuknade och dog, och det tog tid innan det kunde framställas ett vaccin. Under en period ställdes de flesta aktiviteter med hund in i Sverige, t.ex. hundutställningar.
Virus är mycket smittsamt och lever dessutom kvar mycket länge i miljön, det rör sig om flera år. Viruspartiklarna finns i avföringen och kan finnas i burar, på tassarna eller på våra skor. Där hundar finns, där finns också parvovirus.

Valpar drabbas värst
Ovaccinerade valpar löper störst risk att drabbas hårt. Infektionen ger nedsatt allmäntillstånd, intensiva kräkningar och kraftig diarré som ofta är blodig. Följden blir kraftig uttorkning. Dödsfall ses efter 2-4 dygn. Behandlingen är understödjande. Valpen ges intravenöst dropp för att häva förlusterna av vätska och korrigera saltbalansen.
Även vuxna hundar kan drabbas. Sjukdomsbilden kan variera, allt ifrån relativt lindriga symptom från mag – tarmkanalen till allvarlig sjukdom.
Alla hundar bör vaccineras mot parvovirus, dels för att själva vara skyddande och dels för att förhindra att smittan sprids till miljön. Efter även en mycket lindrig genomgången infektion utsöndrar hunden viruspartiklar som utgör en smittrisk för andra hundar i omgivningen. Att plocka upp avföringen efter sin hund är inte bara trevligt för andra som går på samma promenader utan också ett sätt att ytterligare minska risken för smittspridning.

Vaccinationsrekommendationer
Valpar vaccineras vanligen hos uppfödaren första gången innan leverans, antingen mot bara parvovirus , eller om smittrycket är högt även mot valpsjuka och smittsam leverinflammation. Nästa vaccination ges vid c:a 12 veckors ålder. Därefter sker omvaccinering vid 1 års ålder mot dessa tre sjukdomar. Numera rekommenderas omvaccination mot valpsjuka och smittsam leverinflammation vartannat år. Vad gäller parvovirus rekommenderas omvaccination varje eller vartannat år beroende på smittryck. Hundar som lider av kroniska sjukdomar, t.ex hundar som kontinuerligt behandlas med kortison bör vaccineras årligen mot parvovirus. Även hundar som vaccineras mot s.k. kennelhosta vaccineras årligen.